Mitt liv som PT
Mitt liv har aldrig bestått av så mycket träning som det gör nu, och jag älskar det! Jag har haft träningsvärk konstant sedan jag började. Inte för att jag kör hårda styrkepass själv, vilket jag kanske borde göra (känns lite dumt när jag inte alltid kan lyfta vikterna till mina kunder). Utan för att jag instruerar och provar nya övningar dagarna i ända.
Jag tränar människor hela dagarna. Det är människor av alla möjliga olika slag, många vill komma i form, gå ner i vikt men jag stöter även på många som har ont i rygg, axlar, knä eller någon skada av något slag.
Det är ett tufft jobb, men väldigt utmanande, för mig personlig men även för min sjukgymnastiska kunskap. Tror det eller ej, jag har tydligen dolda egenskaper som toppsäljare, eller så är det bara min titel som sjukgymnast som lockar, för kunderna ramlar in och köper mer än gärna mer timmar av mig. Men det gäller att inte ropa Hej för tidigt, för kunder kommer och kunder går, det gäller att hålla dem kvar hos mig. Jag har i dagsläget ca 20 egna kunder.
Bålstabilitet och muskeltöjningar, två nyckelorden i mitt jobb. Jag hittar mina kunders svaga länkar, vilket nästan alltid är dålig bålstabilitet och strama muskler. När jag hittar deras svaga sidor, så stannar de kvar.
Jag upplever själv att jag utför mer sjukgymnastisk behandling nu än vad jag någonsin gjorde på gamlingarna när jag jobbade som ”riktig” sjukgymnast under 10 veckor.
Det kostar 550 kr i timmen och träna hos en PT, därför är pressen på mig större än någonsin. Jag måste läsa på om muskler, skador, övningar för att mina kunder ska få ut bästa möjliga resultat av träningen.
PT- jobbets negativa sida är att det är så inarbetat på sälja, pengar, återköp, sälja, pengar, återköp. Men jag försöker inte se den sidan av jobbet. Jag får jobba med det jag tycker är allra roligast - träna, motivera och få människor att må bättre. Jag har mitt drömjobb, det enda som saknas är titeln sjukgymnast (och lite undersökningsmoment) men det kommer…
För övrigt har jag inget mer att tillägga, jag ägnar större delen av mitt liv på jobbet. Snart måste jag komma igång med min egen träning också. Funderar starkt på att anmäla mig till Stockholm Marathon 2011, eller skaffa mig en egen PT som kan köra skiten ur mig…
Jag saknar mina träningsvänner i Västerås, livet var så mycket enklare när man hade någon att springa med...
